torsdag 5 februari 2009

Kuratortid, Jo du!

30 minuters telefontid och inget svar, jag har ringt och ringt och ja som sagt det blev ingen tid. Hon svarade inte i telefonen på teletiden så det blir väl till att prova i morgon igen det, fast då skall vi in till lasarettet också, Ståle skall röntga armen. Annars har jag roat mig med att lägga in tre nya album här på netlog med bilder från förra sommaren, Norgesemester och lite annat kul som skett tidigare i mitt liv. Händer inte mycket här, maken skulle installera netlog toolbar och datorn fick krupp så nu försöker vi rätta till allt på den fronten igen, tänk att Windows Vista så ofta skall leva ett eget liv! Datorer är kul, men de kan krångla också. Jag utbildade mig till datatekniker 1998, men det är bortglömt numera, blir ju så när man inte använder sina kunskaper och så ändras ju allt hela tiden så man måste hålla sig ajour om man skall jobba med dem. Skulle behöva gå en ny utbildning nu..... Vi har nu bestämt att min son Kim flyttar till sin pappa trots allt, han får tala med sociala myndigheter om detta, eftersom jag har ensam vårdnad, men de har ju ett nytt barn så då måste han ju kunna få ha Kim också som är 16 år gammal snart. Jag pratade med X:et igår, det var väl ca året sedan sist, vi har inget att säga varandra av många orsaker, men nu sa jag till honom vad som skall göras och att han får ta hand om Kim för han kommer inte hem till oss igen efter mordhot och andra roliga tilltag. Laila dottern orkade inte heller mera nu (efter 1,5 månader) och då sonen även planerat fyllekalas då hans19 åriga flickvän skall komma från Göteborg, sa Laila att nu får det vara nog, han hade också börjat röka, stulit cigaretter för dem i deras hem, ingenting fungerar och hon var förtvivlad. Jag har gjort allt man kan göra, så nu återstår att se om idolen kan klara av honom då.... Jag nämnde i förbigående för X:et att han inte kan ringa efter 3 dagar och säga till mig att jag måste hämta honom nu, utan om han skall bo där ja då ska han bo där och han får ansvara för honom. Ansvar, hihiii det blir något helt nytt för mitt X det! Men de förtjänar varandra.. Jag tycker så synd om min son som vandrat iväg på helt fel bana, men jag har inte orken att klara hålla honom på rätt köl längre, jag behöver själv som sagt komma till kurator efter allt det som pågått med honom. Jag har haft miljoner möten med skolor, lärare, barnpsyk, föräldrar och sociala myndigheter etc gällande hans beteende och utan att jag skall behöva lida i resten av mitt liv vill jag poängtera att jag har gjort allt jag klarar att göra och för att ytterligare klargöra en sak. "JAG ÄLSKAR MIN SON" även om jag inte orkar mera nu! Först var det X.et och all hans skit i 19 långa år, sen omhändertagande av barnen, sedan var det en speration som var lång och svår efter det så var det rättegång på rättegång för att visa att jag var en god mor och för att få mina barn tillbaka, sedan var det otaliga möten för att få veta att min son led av Aspergers syndrom och att ta hand om honóm och allt som rör det i 5,5 års tid. Inte en enda gång under alla dessa år har det funnits tid för att ta hand om mig själv. Så när folk nu ser ner på mig, tycker jag är en dålig mor som inte kämpar för mitt barn, säger jag lugnt "Nu skall jag ta hand om mig själv!" annars kommer det inte finnas någon att ta hand om överhuvudtaget till slut... Jag har en underbar make som inte förtjänar det han utsätts för av min son och av mig genom mitt trasiga liv före hans tid, jag behöver ge han lite tid, jag behöver läka ihop, prata bort bölden i själen. Jag behöver lugn och ro och min rara lilla familj som älskar mig, min man och min söta Rottis Buddy, mina bonusbarn, mina döttrar och Buddy. Jag behöver lite villkorslös kärlek. I mitt 44 åriga liv har jag gett av mig själv till alla i praktiskt taget hela mitt liv sedan jag föddes, men nu vill jag inte det längre eller jag vill ge på mina villkor, min kärlek är min och min endast att dela ut till de som mest förtjänar den! Detta blev ett blogginlägg av annan karaktär än jag tänkt mig från början men jag behövde väl få det ur mig kanske, ni läser det eller så ratar ni det. Vilket som bloggandet läker min själ inifrån, kram på er kära läsare.

måndag 2 februari 2009

MIN MANS FÖRSÄKRINGSKASSEÄRENDEN

Idag har min man skrivit om sin situation angående sina sjukkasseärenden och den sanslösa byråkrati som just nu råder. Självklart vill jag hjälpa honom att komma ut med detta, så att så många som möjligt får en chans att ta del av det som sker i Sverige just nu. Läs, protestera och begrunda, nästa gång kan det vara din tur!
—————————————————————————————————————————
Försäkringskassan nekar att ge mig sjukpenning.
Bakgrund: Den 10/10 2008 ramlar jag baklänges ner från ett tak. Fallet var ca 3,5 – 4,0 m. I fallet bryter jag tvärt av övre vänster arm och krossar samtidigt nedre delen av vänster överarm samt att jag får en spricka i höger bäckenben. Detta innebar en komplicerad operation. Detta hände mig under vistelse i Spanien. Jag sjukskriver mig via internet då jag blir utskriven från sjukhuset den 14/10 2008. Då olyckan skedde i Spanien så inleder Försäkringskassan en utredning för att utreda om jag bor i Spanien eller om jag bor i Sverige, detta trots att jag har en adress i Sverige. Nåväl, till slut så finner man ut att jag faktiskt bor i Sverige. (Man har ju rätt enligt svensk lag att prova på att bo utomlands i max 6 månader för att prova på hur det är och för att utröna hur en eventuell arbetssituation skulle te sig.) Efter detta skickades mina läkarjournaler på översättning från spanska till svenska. Detta gjordes veckan före jul. Då jag pratade med handläggare under den veckan fick jag för mig att allt var ok och frågade då om det skulle ske någon utbetalning före jul. Handläggaren svarade att jag inte kunde räkna med detta då mitt fall skulle utredas av ytterliggare en grupp som skulle utreda om jag hade någon sjukpenninggrundande inkomst. Då borde det bli en utbetalning i början av januari tänkte jag då. Den 9/1 2009 mottar jag ett brev från Försäkringskassan, daterat till 2/1 2009, som menar på att jag inte har haft någon sjukpenninggrundande inkomst under 2007. Enligt Försäkringskassans ”INTERNA Datasystem” har jag inte deklarerat något ”överskott” under åren 2005 – 2007. (Det skall tilläggas här att jag har på heltid drivit 3 st olika företag under åren 2000 – 2008. Ett AB och två Enskild Firmor varav den ena övergick i nämnda AB.) Jag blev helt kall då jag läste brevet från försäkringskassan. Om jag inte skulle inkomma med synpunkter på detta innan den 16/1 2009 skulle man besluta utifrån de uppgifter som fanns tillhands. Jag tror då att det måste vara ett missförstånd. Jag har nämligen 2 st barn som bor på heltid med sin mamma vilket i sin tur innebär att jag måste betala underhåll. När jag ser efter i mina papper hittar jag ett brev daterat till den 4/12 2008 från Försäkringskassan angående en ny uträkning av underhållsstöd till mina 2 barn för år 2009. I detta brev menar Försäkringskassan att jag har haft en inkomst under 2007 och denna inkomst utgör grunden för beräkning av underhållsstöd till mina 2 barn under år 2009. Jag har haft tillräcklig inkomst för att kunna betala fullt underhållstöd för mina barn. Mina barn har bott med sin mamma sedan juni 2008 och jag har varit skyldig att betala underhållsstöd sedan dess. Försäkringskassan beräknade med stöd av min inkomst från 2006 ut att jag även under resten av 2008 skulle betala fullt underhållsstöd till mina barn.
Jag frågar mig då, är det någon skillnad på sjukpenninggrundande inkomst och inkomst? Tydligen är det något som inte är riktigt ”friskt” i systemet. Jag har pratat med handläggaren för min sjuklön, som sitter i Stockholm, som inte säger sig veta hur ”dom” som beräknar underhållsstöd gör men skyller på att dom säkert har andra lagar och paragrafer att använda sig av. Detsamma säger min handläggare gällande underhållet, som sitter i Jönköping, angående ”dom” som beräknar sjuklönen. Jag frågar då bägge handläggarna vart ifrån Försäkringskassan har fått sina uppgifter ifrån, och bägge svarar att det har Skatteverket varit behjälplig med. Jag frågar dem bägge om det inte enligt sunda förnuftet säger att något är fel då jag med mitt personnummer har 2 st pågående ärenden hos Försäkringskassan men där min inkomst blir 0 kronor i Stockholm och dryga 369 000 kronor i Jönköping. Bägge svarar nej på min fråga och står fast vid sina beslut. I Stockholms avdelning för Försäkringskassan vill man inte ge mig sjukpenning pga att jag inte har haft inkomst och man förtydligar detta genom att på peka att jag faktiskt inte har deklarerat något överskott från 2005 – 2007. Men i Jönköpings avdelning av Försäkringskassan tycker man att jag har haft tillräcklig inkomst under både 2006 och 2007 för att besluta att jag skall betala fullt underhållsstöd för mina barn. Det skall i sammanhanget sägas att jag inte har något emot att betala underhållsstöd för mina barn. Tvärtom.
Så, något är riktigt riktigt fel här tycker jag. Under perioden 2004 – 2008 drev jag en Enskild Firma. Under 2005 gick 2 av mina största kunder i Norge i konkurs vilket innebar en total förlust för firman på dryga 977 000 kronor. Detta var under 2005 och ja jag deklarerade ett underskott för detta år. Men under 2006 och 2007 deklarerade jag för överskott. Enligt alla Skatteverkets regler får man under nästkommande år göra avdrag för tidigare förluster. Detta gäller alla företag, även aktiebolag. Nu hade jag en enskild firma och underskottet från 2005 kvittades mot överskottet från 2006 och 2007 ock kommer även att räcka över 2008. Jönköpingskontoret ser till överskotten från 2006 och 2007 och Stockholmskontoret tittar bara på den slutliga skatten som visar en inkomst på 0 kronor. Bevisligen så sitter jag här och gör denna skrivelse livs levande, och jag har betalat mina löpande utgifter år efter år med pengar som jag har tagit ut från min verksamhet. Jag har varje år blivit ålagd av Skatteverket att betala en i förskott beräknad preliminär skatt och sociala avgifter kallad egenavgifter, och aldrig varit sen med detta. Jag frågade handläggaren i Stockholm hur i h-e jag skulle kunna göra detta om jag inte hade haft överskott i firman samtidigt som jag tog ut ”lön” för att överleva. Jag fick inget svar.
Svaret är att handläggarna hos Försäkringskassan har en inbördes paragrafryttartävling och ”tror” att dom gör rätt. Någonstans på vägen har det blivit ett allvarligt fel. Vi tar detta en gång till. Enligt ”Sjukpenningsavdelningen” i Stockholm har jag enligt slutskattesedeln deklarerat en inkomst på 0 kronor sedan 2005 och skall således inte vara berättigad till sjukpenning och enligt ”Underhållsstödsavdelningen” i Jönköping så har jag haft tillräcklig inkomst både under 2006 och 2007 för att kunna betala fullt underhållsstöd, vilket innebär 2 x 1273 kronor/månad, för både 2008 och 2009. Till grund för detta ligger från Försäkringskassan begärda inkomstuppgifter som tillhandahållits från Skattemyndigheten för den skatteskyldige, med andra ord, MIG.
Kontentan av min situation är att jag sitter i Deje, Sverige, och har varit i kontakt med min husläkare för att fortsätta min rehabilitering av min obrukbara vänsterarm. Imorgon skall jag till sjukgymnast för att starta en rehabplan. På fredag skall jag till röntgen för att förse sjukvården med bilder på mina metallföremål som sitter fastspikade i armen som ett minne av mitt fall i Spanien och på måndag skall jag få träffa en ortoped. Dessa 3 besök kostar mig 150 kr, 250 kr och 250, pengar som jag inte har då Försäkringskassan har bråkat med mig sen jag sjukskrev mig den 14/10 2008. Jag är på ruinens brant.
Försäkringskassan då? Hur ser det ut för andra ”drabbade”? Jag vet att jag inte är ensam. Men här kommer det nya regler för Försäkringskassans personal att följa:
1. Tolka uppgifterna från Skatteverket som ni vill bara det är till fördel för Försäkringskassan.
2. Ska Försäkringskassan betala, NEKA att betala och hänvisa till uppgifter från Skatteverket och påpeka att individen är nolltaxerad.
3. Ska Försäkringskassan ha betalt, kräv full ersättning och hänvisa till uppgifter från Skatteverket gällande deklarerad inkomst.

I dagens samhälle försöker staten genom Arbetsförmedling och Nutek få arbetslösa att våga starta eget. Jag säger bara en sak. Tänk er för riktigt noga! När det väl gäller så har den som vågat att ta steget till att starta en egen verksamhet inte råd med annat än en Enskild Firma. Det är inte många som har råd att ta fram 100 000 kr i kapital till ett Aktiebolag. Går det då lite dåligt i början och man får ett underskott och sedan råkar bli sjuk eller råkar ut för en olycka……………… Om jag istället hade haft ett AB då hade min situation varit annorlunda.
Idag den 2 februari 2009 har jag fortfarande stora problem med min obrukbara och stela vänsterarm, jag kan inte sitta för länge på hårda stolar då jag blir stel i bäckenet och jag söker jobb för ”inkomst” måste man ju ha för att överleva, betala hyra etc. Firman då? Ligger nere, kan inte snickra med en trasig arm.
Vem har rätt och vem har fel? Inte jag i alla fall, bara att välja mellan Stockholmskontoret eller Jönköpingskontoret??????????
Ståle Brandt
Mail: stalebrandt@live.se